Ensemble Laude Novella

Audio CD: pris inkl. moms och porto inom Sverige: 150,- SEK
- Beställa via e-post - ange leveransadress!

Instrumental- & vokalmusik från 1500-tals Italien

Ute Goedecke - sopran, blockflöjt, gotisk harpa
Per Mattsson - viola da braccio, sinfonia

 

Det finns överraskande få spår av italiensk musik före 1300, i alla jämfört med grannlandet Frankrike med sitt under hela medeltiden blomstrande musikliv. Lyckligtvis finns dock ca. 150 anonyma laude spirituali bevarade, religiösa men icke-liturgiska sånger, sjungna på folkspråket italienska istället för det annars dominerande latinet. Laudan uppstod bland kringvandrande botgörare i krigens och pestens Italien, där självplågeri kombinerades med lovsjungande för att uppnå frälsning. Det äldsta laudamanuskriptet, nedskrivet i Cortona ca. 1300, innehåller just några enkla, folkliga sånger som mycket väl kan ha använts i processioner. Ofta är jungfru Maria den som lovsjungs, som i Ave donna santissima, men eftersom laude gärna sjöngs av franciskaner, så är även helige Franciskus föremål för lovprisande, som i Sia laudato San Francesco.

Trettonhundratalet innebär en ny medvetenhet om att nya tider stundar – en ny musik höll på att skapas. Denna känsla av ett stilskifte uttrycktes i flera avhandlingar skrivna i början av seklet, t.ex. Ars Nova (ca. 1320) av Philippe de Vitry ('Den nya konsten', som gav namn på den musikhistoriska perioden fram till 1420.) Det var ett resultat av franskt inflytande, som gjorde att musica mensurabilis, komponerad musik, så småningom även flerstämmig, spreds också till Italien.

Trettonhundratalet, trecento, innebär för Italiens del en musikalisk guldålder. Plötsligt finns ett antal omfångsrika musikmanuskript, flerstämmig musik, kloka musikteoretiker och bra kompositörer. Jacopo da Bologna arbetade i Verona och i Milano, vid Viscontis hov, där han komponerade bland mycket annat beställningsmusik till den furstliga tvillingfödseln 1346, O in Italia. Hans produktion består mest av tvåstämmiga madrigaler. Francesco Ladini (~1325-1397), den blinde organisten, var elev till Jacopo, och har efterlämnat inte mindre än 154 verk. Han tillhörde följaktligen en senare generation tonsättare och nästan allt han komponerade är skrivet i den modernare ballata-formen. Antonio Zacharia da Teramo får på denna CD representera den sista generationen av trecentotonsättare. Hans Rosetta var en mycket populär ballata, som inte bara var föremål för utsmyckade klaverarrangemang i Faenza codex, utan var också råmaterial för parodimässor.

I Faenza codex (Faenza, Biblioteca Communale Cod. 117), en handskrift skriven mellan 1410-1420 i karmeliterklostret San Paolo i Ferrara, finner vi italiensk och fransk musik i instrumentalarrangemang. De melodiska linjerna bryts här upp, diminueras och förvandlas till viruosa instrumentalstycken (som i Jacopos O cieco mondo and Antonios Rosetta). Alla stycken kan dock inte identifieras, som exempel spår 5 på denna CD, där både tonsättare och styckets namn saknas (Sine nomine.)

I jämförelse med de stora mängder vokalmusik som finns bevarad från medeltiden, är den instrumentala dansmusiken mycket blygsamt förekommande. De medeltida dansmusikerna, lekarna, kunde knappast skriva noter, och endast något dussin instrumentala dansmelodier finns tillfälligtvis nedtecknade. Den viktigaste källan är ett italienskt manuskript, förvarat i London (British Library, add 29987), som innehåller 15 stycken i estampie-form (spår 1, 3 och 14). Estampien på spår 7 kommer från Robertsbridge codex, och är ett av de allra tidigaste exemplen på notation i klavertabulatur (ca.1325). Manuskriptet är engelskt, men musiken troligen av italienskt ursprung./PM


Saltarello
Nel bel giardino
Per tropo fede
Rosetta
Sia laudato San Francesco
O cieco mondo